Fritt fram!

Nu har läget ändrats fullständigt. Igen. I går kväll kom ett SMS från regeringen att Sultan och jag kunde gå in på KTR i de positioner vi ville ha. Dvs Sultan som tevechef och jag på radion.

Helt otroligt, tänkte jag skriva, men så inser jag att det har jag haft anledning att skriva nästan varje dag här, även i höstas. Så man borde väl börja lära sig, så att sånt här inte är otroligt längre. Vi uppenbarade oss i morse på statsradion och Sultan gick in på ledningsmöte med teve- och radiopresidenten och jag stannade utanför på dennes begäran.

Jag väntade länge och till slut kom min gamle gode vän Ulan Karypov, oppositionell tevejournalist som jag jobbat lite med när jag först kom till landet, gående förbi. Häng med här, sa han. Vi gick iväg, och in på ett fint kontor. Vad gör du här, sa jag? Jag har blivit tevechef, berättade han!!

Haha, vad bra. Jag gick tillbaka till Sultan som på mötet utnämnts till radiochef. Jag går i väntan på bättre besked in som hans medhjälpare.

I dag har vi träffat kanalcheferna och börjat kartlägga organisationen, börjat fundera på var vi ska börja jobba. Sultan har konstaterat att allt är kaos och kunskaperna och viljan i botten. Vi funderar på att återinsätta två chefer som de anställda tvingat bort sedan revolutionen.

Jag känner mig lite överflödig, Sultan är ju oerhört duktig och kan allt och delar av samtalen blir på kirgisiska.

Just nu är det också ett rätt obehagligt kaos i landet. Poliser i merparten av länen strejkar i protest mot att mannen som de anser ansvarade för att deras inrikesminister misshandlades nära till döds själv blev inrikesminister. I detta vakuum har beväpnade män intagit byggnader i söder och här i huvudstaden tågade tusentals rasande människor i protest mot bostadspolitiken och det såg ut som att de skulle löpa amok på gatorna - där ingen polis sågs till. Borgmästaren gick ut och omringades och tvingades skriva på papper om att de ska få mark.

Regeringen känns lite paralyserad, har inte tagit några starka initiativ.

Men i stort sett: Detta är otroligt bra mediepolitik - den har tillsatt två av landets allra bästa och dessutom benhårt oberoende och karaktärsstarka journalister som teve- respektive radiochef på det medium som når flest. Otroligt modigt och lovvärt. Nu är det upp till oss att jobba på.