söndag 18 april 2010

En bal på slottet

fre

Haft sen kväll med danska mediekonsulten från IMS Suzanne och Sultan o IMS medarbetare på dunganska restaurangen på Dostuk. Talade om hur vi ska kunna göra public service av KTR, men också om ferghana.ru och om möjligheterna att delfinansiera dem. (IMS är en cool mediasupportorganisation som är mellanhand mellan biståndsgivare i media och MR och utvecklingsländer. De hittar behoven och rekommenderar vilka som ska få pengar. De har också specialbidrag och coachning med medier i utvecklingsländer som vill göra undersökande journalistik.)

Talade med en journlalist från Osj som sa att han hört att Tekebajev tagit över tevekanalen ElTR och att Atambajev tagit över Femman, för att säkra upp eget stöd inför valet i höst. Det lät ju helt fruktansvärt. Besökte ElTR som berättade om hur de dramatiskt stod emot ett kapningsförsök från Bakievtrogna vandaler dagen innan i Osj.

lör, natt till sön, 01.48

Hemma efter lång dag, uppfylld av spänning och glädje. en nära vän och landets i mitt tycke bästa journalist kan bli tevechef, och jag kan komma att fixa med radion!

I dag höll civila samhället stort forum i historiska museets aula. Salen var full av dessa organisationer som gör så mkt för landet. Jag satte mig längst fram på en av några tomma stolar. Sen kom Tekebajev och Sariev och jag insåg att platserna var ämnade åt regeringen… Edil Baisalov kom också, senast vi träffades picknickade vi bredvid statsbiblioteket i Stockholm. Han fick sitta på sidan på första bänk.

MR-kvinnan Dinara Osjurachunova började med bra allmänt framträdande, temana var legalisering av situationen samt konstitutionen tror jag. Sen talade diverse andra, minister Tekebajev var uppe länge o svarade på frågor, han sa bl a att "visst är vi illegitima, vi är diktator och ursurpator" (rätt ovanligt för en regeringsledamot va?), men vi har fått makten av folket och kommer inte att gå till den gamla illegitima parlamentet för att få nåt slags formellt godkännande, vi satsar fullt på att hålla hederliga val om sex månader.

Valkommissionen ska väljas av 1/3 civila samhället, 1/3 FN och 1/3 politiska partier, sa han. "Ni som alltid kritiserar valen och rekommenderar hur de borde genomföras, nu får ni hålla i dem själva!" Han talade också om ett tak på max 40 procent av rösterna per parti (har ni hört talas om nåt liknande?). Det var tal om att många tjänstemän och t o m domare byts ut över hela landet på olagligt vis, det ska stoppas sa Tekebajev och erkände att regeringen inte alltid åtlyds överallt än.

Baisalov talade tjusigt om att de ju känner många här personligen och har stått i främsta raden av demonstrationer tillsammans med dem, men ändå liksom fått ett hugg i ryggen av de egna nu som regering, "inte kan det väl vara så att vi inte ska kunna tala med varandra och samarbeta!" ropade han. Jag fick faktiskt en tår i ögat. Men det var lite retoriskt också, och folk började ropa "då ska ni känna hur det är när vi verkligen hugger till" och "kom till saken".

Jag sökte upp Begaim, ung späd tuff tjej som jobbar för Institute for Media Policy eller nåt sånt, som sedan tidigare tagit fram klar plan för att göra om KTR till public service. De ska trycka på för detta nu i dagarna.

Folk stod på kö och ställde frågor, och det var stundtals vild debatt på alla språk och om de mest skilda frågor. Sprudlande demokratiskt kände jag verkligen!

Vi bjöds på lunch och till slut kom jag till tals med Edil. Han sa att allt är bra, min kompis S har utsetts till vice KTR-chef, va? joho, för radion! nä? jo - Roza skrev under i natt! Jag ringde S, som nekade ilsket. Jag sa det till Edil, som blev ledsen och - nu hade seminariet börjat o vi satt på första raden o viskade - fick S nummer o ringde, talade kirgisiska och sen sa att han hotat med att själv återvända till Bagarmossen om inte S tar det här.

Jag sa till Edil att situationen är ju underkänd som det är nu. Han sa också att Femman och Piramida nationaliserats, och att nye chefen Sjairbek på den mindre tevekanalen ElTR är tillsatt av regeringen. (Det förefaller som om säkerhetstjänstens mystiska tillslag nyligen mot Femman och nyhetsbyrån 24.kg var initierade av nya regeringen för att slå mot Bakievanstrukna medier.) Jag sa "okej, men för övrigt - vad pysslar ni med, låt mig börja jobba på KTR, ni förlorar tid! Ni har inget att vara rädda för! Släpp dit mig så ska jag rapportera ansvarsfullt," fräste jag, och fick undrande blickar från bänkgrannar, som väl också undrade hur mkt jag nu skulle lova bort av yttrandefriheten…

Jag fick ett njakande svar. Vet att många i regeringen är rädda för att om de släpper medierna fria tar nån annan över dem, de rapporterar en massa osanna rykten, destabiliserar sitautionen. (Situationen är verkligen habil fortfarande, i går lynchades nästan nya inrikesministern Sjernijazov av en rasande mobb poliser på ett torg i Jalalabad. De krävde respekt, löner, bättre villkor och vissa dessutom att gamla inrikesministern skulle släppas för att han bara gjort sitt jobb.)

Jag tänkte över detta - hur f-n kan de avsiktligt köra denna pisscensur (jag har ju hört talas om att kritiska nyheter filtreras bort) som ju börjar förgifta den nya revolutionen. Samtidigt insåg jag att regeringens rädsla för ryktesspridning, överdrivet negativ och alarmerande rapportering faktiskt är befogad. Nån sa att media-NGO:s faktiskt själva de första dagarna rekommenderat censur!

Så jag skrev jag en lapp till Dinara/Edil som de kunde ha med sig till möte med Roza med improviserade råd: 1) tillåt/släpp fram yttrandefriheten, 2) tillsätt kompetenta chefredaktörer så behöver ni inte oroa er för nidrapportering, 3) jag är redo att sköta radion och rekommenderar S till teve, 4) kör igång omdaningen till public service.

Sen åkte S och jag och bastade, ända från ca 14 till 23. S höll med om att han inte vill bli radiochef men gärna tevechef. Härligt hett o renande som vanligt. Melis var där, vår affärsmanskompis o vi hade mkt trevligt, pratade om allt, sov i två omgångar och bastade i fyra tror jag, tog ett par pass med lövruskning och naturligtvis flera omgångar i baren med mejeriblandningen aralasj, färskaste citronsaft (på vatten, citron o honung, inget annat), kokta ägg, te och annat.

Sent berättade S att tevechefsmöjligheten är på gång även från andra håll -- andra högst uppsatta personer har tydligen båda sagt till honom att tacka nej till radion och ta teve istället. Sjukt spännande! Det här kan ju bli precis hur bra som helst! (Lönen för honom kan hamna på kanske 20-25 000 som trodde han (4-5 tkr), min på kanske 60 000. Det är lite för lite för folk som har ett någorlunda modernt liv, så han skulle kanske bli tvungen att knäcka lite extra vid sidan av, för att slippa ta mutor som de allra allra flesta gör.)

Sen skjutsade S mig till lyxhotellet Ak-keme där Suzanne (se nedan) gav mig tio hundradollarsedlar för att vara IMS ögon och öron i Kirgisistan under en månad. Finfint, nu har jag täckt mina kostnader för flyg och bostad iaf och hon är en superhärlig kvinna. Häftigt med så operativa biståndsarbetare!

sön kväll

Detta är verkligen en känslomässig berg-o-dalbana. Vi har inte hört något från regeringen sedan i går och jag hörde att frivilligorganisationerna träffade regeringen i går kväll och att det inte blev nåt värst av det heller. Just nu känns det mkt negativt alltihop. Talat med en biståndsjurist som varit här sen 2003 och säger att det var exakt samma hoppfulla tongångar vid "revolutionen" 2005.

Varför tvekar de???

Om vi fick gå in skulle vi ju kunna börja driva bra journalistik,
vi skulle ge röst åt alla frustrerade, rota i alla olovliga omstuvningar i myndigheter och borgmästerier som skett, skildra lidandet, berätta om den nya regeringens ansträngningar osv.
Vi skulle köra enkäter med vanligt folk där de fick berätta om glädjeämnen och sorger.
Vi skulle satsa på positiva nyheter, INTE mest negativt.
Vi skulle ta in tränare och pengar till ny utrustning från väst.
Vi skulle lägga upp allt på nätet så det blev ett skitbra nyhetsarkiv på ryska och kirgisiska.

Vi skulle bli det tydligaste beviset på att den nya regeringen är nåt annat än det gamla, står för ett systemskifte, för change you can believe in.

Men men. Vad är väl en bal på slottet. Det är kanske så att den nya regeringen inte står för detta.

Inga kommentarer: