Onsdag lunch. Här på radion och teven jobbar vi på för fullt med i stort sett helt fria händer. Regeringen har nog varken tid eller kraft att störa oss, även om den skulle vilja, vilket det faktiskt inte finns några bevis för. Så vi kör glatt på med rapporteringen samtidigt som jag knepar med den herkuleanska uppgiften att reformera bygget. Var ska man börja? Vad har någon organisation redan jobbat med i fem år? Vad tänkte den gamla ledningen ändra innan de flydde byggnaden för snart två veckor sen?
I dag rapporterar vi om oroligheterna runt Bisjkek (fem döda i måndags när markockupanter löpte amok och brände ned turkiska hem i en förort, polisen som är demoraliserad och desorganiserad höll sig borta och borgmästaren blev nästan tagen gisslan och tvingades skriva på att ge bort en odefinierad stycke land i en by utanför stan till folkmassan), spänningarna i söder (i två dagar nu har en grupp lojala med den gamle tyrannen Bakiev ockuperat länsstyrelsen i Jalalabad, i dag var det skottlossning på torget), osv.
Jag har känt mig lite apatisk här, vi har jobbat ca 15 timmar om dagen och jag har ju till skillnad från Sultan, som är radiochef, inte någon portfölj. Jag har parallellt gjort allting: varit med på nyhetsmöten, försökt inventera organisationen och ekonomin på radion, börjat skriva ny tablå, börjat söka internationella bidrag.. I dag var jag på tevens morgonmöte också, där behövs exakt samma reformer och träningar som på radion.
Men nyss lossnade det lite, bestämde att vi kör en lätt ansiktslyftning av P1-tablån nu genast, och så får en mer genomgripande omstuvning vänta. Så nu ska vi införa ett morgonprogram som liknar vårt svenska P1-morgon. Skissen ser ut så här:
06.30 korta nyheter, blåljus från natten, uppdateringar från pågående händelser
06.35 väderprognos
06.40 agendan för dagen: vilka nyheter kan väntas under dagen, vad pågår
06.45 tidningskrönika
06.50... märker nu att det inte hinns med på en halvtimme. Jag TYCKER ju också att detta kvali.. (haha nu såg vi på lunchnyheterna på teven att vi slagit dem, deras korre berättade på telefon vad guvernören i Jalalabad sagt, men vi hade en telefonare direkt med honom!) iaf jag tycker nog att vårt morgonprogram ska vara längre än en halvtimme, det svenska håller ju på i totalt 2,5 timmar eller nåt.
Okej såhär istället kanske:
06.30 nyheter
06.35 väder
06.40 dagens agenda INKL direktsända kommentarer från bedömare, deltagare etc på telefon eller lajv i studion
06.50 tidningskrönika
RESERV: repriser av gårdagens 2-3 bästa aktualitetsreportage och klipp från gårdagens samtalsprogram
Sen klockan 07.00 börjar Radio Free Europe / Radio Liberty på kirgisiska och vi lämnar helt över etern till dem och BBC (på ryska) fram till klockan 08.30!
Vi kan väl börja sådär och går det bra tycker jag såklart vi sen ska utöka till iaf 06.00-07.00. Morgonprogrammet blir helt på kirgisiska. I nuläget har vi musik där.
På sikt undrar jag om vi inte kan flytta på de amerikanska (RFE/RL) och brittiska sändningarna till förmiddagen. Håller också på att försöka utröna hur mkt pengar vi får från dem för att ge dem, och kinesisk radio på kirgisiska, totalt sex av våra arton sändningstimmar i P1 egentligen!! =)
Solen skiner ute och man kan knappt tro att samtidigt vissa grupper föreslår att nya regeringen ska införa undantagstillstånd.
Det slog mig i går kväll när vi sprang genom de kafkaeska korridorerna till tevehuset för att vi trodde att regeringschefen hade beställt direktsändning (hon kom aldrig) att vi jobbar på den kanske mest inbitet totalitära och inhumana institutionen i detta traditionellt auktoritära samhälle: statsteven och -radion. Den var inte bara en kanal för tillrättalagd politisk information och propaganda, den var också kulturbärare ideologiskt för hela det centralstyrda samhällsbygget.
Klart att ett sådant hus, som i decennier pumpat ut hjärntvätt, självt blir helt impregnerat av sådana värderingar och funktioner. Man rapporterade inte nyheter baserat på verkligheten, man producerade information baserat på beställningar från makten. Därför är det så långsamt och byråkratiskt, redaktionerna så reaktiva, egna initiativ och ansvarstagande är svårt, egna analyser och följdfrågor knepigt osv.
Nu låter det kanske som om jag bara klagar, det menar jag inte. Flera av redaktörerna är igång och gör snabba intervjuer och skriver bra referat av vad som händer. USA-finansierade Radio Liberty (Azattyk på kirgisiska) har självklart gjort en ovärderligt megainsats med att alla år sända kritisk journalistik och i praktiken utbilda de inhemska proffs som jag nu samarbetar med för att förändra resten.
Nu har vi fått tillbaka den gamla chefens sekreterare Dilja och jag har bett henne ta fram listor på personal, löner och radions inkomster. Ska bli intressant att se vad amerikanarna, britterna och kineserna pröjsar för att få tala till det kirgisiska folket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar