Guldspadechans, idiotrapportering, och mjölkande

I dag blev jag och SR Gotland en av tre nominerade i lokalradioklassen för journalistikpriset Guldspaden som delas ut den 20 mars. Wowa, det här ska jag vara stolt över hela livet, oavsett om vi får själva priset eller inte!

Samtidigt sitter jag här hemma i drängstugan på vildmarksgården och är alldeles förbaskad. Så där nedrigt arg och ledsen samtidigt, både hjärtklappning i bröstet och sorgsen i själen.

Det rör rapporteringen i Samuelssonfallet. Det är nämligen så att i dag kom ett miljödomstolsutslag som gäller avslöjandet i somras. I somras berättade ju jag i SR Gotland och Ekot att en affärsman gjort olovliga byggen i typ 30 år men att landshövdingen S godkänner dem. Sen avslöjade vi att hon tyckt att rikisar ska ha förtur, och så blev det riksskandal och hon fick gå. Diverse myndigheter tycktes ta krafttag, med överklaganden och utredningar.

Naturvårdsverket överklagade till exempel ärendet - men bara en liten del av byggena, den del som affärsmannen faktiskt sökt tillstånd för. Resten, det som han gjort i ca 30 år, kanske fortfarande bygger på, och såvitt känt aldrig sökt tillstånd för, fick stå kvar helt utan åtgärd. (NV tyckte att de inte kunde godkännas, men tyckte sig ha alltför svårt att överklaga rent formellt, eftersom det inte fanns nån formell dispens att överklaga. De sköt ansvaret tillbaka på länsstyrelsen.)

I dag kom domen kring överklagandet om den lilla delen av byggena. Affärsmannen och den avgångna landshövdingen vann mot Naturvårdsverket. Iof intressant i sig, men vad tror ni både lokal och riksmedia gör just nu?

Jo de rapporterar aningslöst i stil med att nu har Miljödomstolen slagit fast att byggena som orsakade landshövdingens avgång var okej, landshövdingen hade rätt och så vidare. De förklarar alltså inte att detta bara rör en mindre del av byggena, dessutom rätt okontroversiell eftersom fasighetsägaren faktiskt sökt miljötillstånd för den, till skillnad från resten. Fullständig vilseledning av läsarna/tittarna/lyssnarna alltså!

Pinsamt nog inkluderar detta mitt eget SR Gotland. Får se vad lokaltidningen GT/GA gör i morgon, men på webben ser det mörkt ut.

Tragiskt. Förolämpande. Destruktivt. Men det ska bli allvarligare. Chockad inser jag att Ekot gör samma fel.

Det innebär att riksmedia är på fel väg. Och när riksmedia rapporterar något, då fastslås den versionen av verkligheten hos majoriteten av publiken SAMT hos många mindre media. Och sen spelar det ingen roll hur många korrekta stories man kör på nån liten redaktion, tåget har gått, den falska historien har - effektivt sett - blivit sanning. I sin tur påverkar den sen nämligen myndigheter, och så agerar de, och då ÄR detta kafkaeska verkligen sant. Det är kusligt.

I teorin skulle Marianne Samuelsson kunna återinstalleras som landshövding på grundval av denna missuppfattning. Okej, det kommer aldrig att ske, men ni fattar poängen. Folk blir demoraliserade när verkligheten ter sig svårare än den i själva verket är. Och om det kan gå så här på tok i ett egentligen rätt obetydligt fuskärende på Gotland, då fattar man hur illa det går när mer står på spel.

Jag ringde just TT för att, åtminstone hos dem och därmed stora delar av landsortspress o andra, rätta till felet. Det räcker ju med en nyansering egentligen. Men jag är skeptisk, för om man ska rätta till detta så att domen i dag blir mindre relevant - vilket den alltså är - då faller ju också nyheten. Då borde riksmedia istället rapportera att "Huvudelen av de omstridda byggena som orsakade Marianne Samuelssons avgång i somras får stå kvar utan åtgärd från myndigheterna - trots att allt tyder på att de är olovliga." Det är en helt annan story.

Jo jag skulle också rapportera att jag för första gången mjölkat en ko i dag. Eller försökt mjölka. Det är ingen barnlek. Snällaste kon, men tydligen ganska svårmjölkad, är hon, Droppa. Jag satte mig tillrätta på pallen, kavlade upp armarna, torkade av juvret och de fyra spenarna med en trasa. Men hörni vad spännande! De här spenarna alltså... jag måste ju säga att de ser ut typ exakt som små snoppar. Och så ska man liksom smeka dem och tja... ni kan ju göra egna associationer. För att mjölken ska komma bra måste de också bli varma och stora. Så är det.

Det var iaf grymt svårt, oftast kom ingenting, sen började jag kunna det tyckte jag, men sen skulle jag byta spenar till de andra två, och då kom ingenting, och sen fick jag akut reumatism i höger långfinger. Jag skyller på vännen R som för några år sen vrickade mitt långfinger illa när vi var på fyllan. Jag fick lägga ned, men tyckte jag hade lyckats bra, det var en del mjölk i spannen.

Fru E, som representerar många generationer på gården, var inte imponerad. Hon satte sig och mjölkade många deciliter till. Men en debut är en debut! Rekommenderas.