Såg i kväll filmen "Tropa de Elita", om en elitstyrka som krigar mot knarkgäng i Brasiliens favelor.
En utmärkt fascistfilm. Underhållande, spännande och nyanserat omutliga snutar som slåss mot korruption och brottslingar. När de förhör någon använder de plastpåse och våldtäkt med kvastskaft.
I samtliga visade fall berättar de misstänka viktiga underrättelser utifrån vilka poliserna bekämpar skurkarna.
Det får mig att undra: Hur effektivt är egentligen tortyr? Det stora problemet är ju att man inte vet vad personen vet, och riskerar att tortera okunniga. Men om vi låtsas att personen är skyldig, och vet något, "the ticking bomb" scenario. Hur effektivt är det då? Hur många, procentuellt sett, klarar att inte berätta sanningen? Vet man något om detta?
Jag bara får känslan att tortyr är sjukt effektivt. Att 80-90 procent av de som vet något pratar.
Mattias Gardell skriver iof att man just p g a att man aldrig vet säkert vad den torterade egentligen vet, samt för att alla kan ljuga, att man aldrig vet vad som är sant. Hmmm..
Sen att samtliga, vare sig de vet eller ine vet något, löper stor risk att bli traumatiserade. Inklusive förhörsledarna, är en annan sak. Undrar hur stor del som blir traumatiserade, och hur illa?
Svensk tortyr tränades intensivt på Tolkskolan, framför allt i början av 1980-talet. Hittills har inte byken tvättats. Borde göras en bok eller dokumentärfilm helst om Svensk tortyr - Tolkskolan och annat.
Undrar hur mkt svenska soldater i dag, utomlands, är inblandade i. Kalla Fakta-historien från Afrika är nog bara en gnutta.
Och så avslutningsvis. Grattis till den Nya Världsordningen. Många säger att vi inte ska överskatta det här, men jag tycker faktiskt inte det går att överskatta! Inte för att Barack Obama är svart, utan för att Bush är borta och inte ersätts av en likasinnad, inte ens av en särskilt priviligerad.
Jag tror att regimen Bush tröttade oss så att vi i dag glömt, förträngt och missat omfattningen av hur destruktiv den var. Hans styre var en vansinnesfärd av sprängattentat och dolkstötar mot samhället i stort, ett systematiserat sabotage av demokratiska institutioner, mot folkrätt, miljö, ekonomisk fördelningspolitik, sociala skyddsnät, osv osv. Och det var en koncentrerad propagandafest, en hjärntvätt som lämnat ingen oberörd, då våra egna medier och ledare kapitulerade och anammade språkbruket om terrorism. Jag hoppas att detta extrema ord nu ska återgå att bli extremt ovanligt, att språket återanpassar sig till verkligheten. I verkligheten är det bara statsterrorism som är vanligt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar