I dag var paddlingen bister. Det har ju regnat och stormat några dagar och det har varit ganska skoj att paddla. En vindpust svepte mig nästan omkull en dag, och en annan spolade en våg över halva kroppen.
Så kom snön i torsdags, och cykeln frös - växlar, framljus och nästan låset. Men vackert blev det såsom i sagorna! Skogens vita slott, av Fröding, tänker jag på. Minusgrader.
I dag skulle jag paddla in till stan en sväng. Hade glömt ens förvara våtdräktshandskarna i varmrum. Pulsade ut i snön och kånkade ned kajaken. Rodret var fruset och just i går hade jag såklart glömt att ställa det rakt! Plums i och iväg. Höll på att styra upp på land direkt. Ajaj. Till sist lossnade roderpedalerna. Väl framme på andra sidan ställde jag det rakt!
Sen for jag in till stan och träffade en bekant från Mellanöstern. Värmde listigt våtdräktshandskarna i torkskåpet så länge. Det var första gången han upplevde snö. På eftermiddagen började det verkligen kylna på. Vi gick ut till klubben och bytte om för att han skulle få testa på att paddla också. Först visade jag stolt min fina kajak Näptun. Men det blev lite snopet när alla linor hade frusit så att de uppblåsbara pontonerna lossnade och dessutom röret där de ska stickas in var fullt av is.
Han vågade kliva i kajaken men sen tog det stopp! Skräck. Inte så konstigt när man inte kan simma o vintern är den första. Och lika skönt det kände jag, för bara när jag tog en minutlång sväng själv i tandemkajaken frös fingrarna till. Det är de där attans våtdräktshandskarna som aldrig blir torra och därmed bara suger ut värmen ur händerna när man paddlar.
Den djärve gästen hängde med in i bastun också, för en trippel kulturchock av nakenhet, hetta och tortyrinbjudan på det - utträde i snön i bara mässingen. Vi avbröt och strosade tillbaka till stan, nu i hård kyla, uppskattningsvis 8-10 grader kallt. Sen rumlade jag runt till sena kvällen då det var hemfärd. Och nu kändes det plötsligt som plusgrader i luften!
Cyklade ut till kanotklubben med bakre stänkskärmen så full av snö att bakdäcket stundom ville stå still. Äntligen vid klubben - men grinden hade frusit. Det gick att slå in koden och lampan blev grön, men grinden själv gav inte vika en millimeter! Ajajaj. Till sist fick jag låsa cykeln vid ett träd och klättra runt taggtråden.
Havet verkade lugnt, tack o lov. Men kajakluckorna gick knappt att öppna. Främre lanternorna gick knappt att skruva på. Tunna vantar hade jag bara - skada. Men efter att ha slagit en borste mjuk gick det att rensa rören och montera räddningspontonerna för säkerhets skull.
Sen iväg. Rodret var nu obevekligt fruset, men det var ju i rakt läge så jag behövde bara ibland korrigera kursen. Kände mig lite spak inför prospektet att välta i detta läge, framför allt för kylan om fingrarna. Slutsats: Införskaffa antingen torrhandskar eller rejält tjocka våtdräktshandskar som också ska vara torra i utgångsläget.
Hemma på ön visar termometern minus fyra. Jag som trodde det var nollgradigt eller strax däröver. Lugnt är det också - känns avlägset att det ute på Östersjön tydligen har stormat.
Skönt att vara hemma! God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar