Mellanöstern med nya ögon!

Nu har jag alltså lanserat min resebyrå Kompassresor och första resan erbjuder jag i höst, 12-23 oktober 2011. Jag har sänkt priset mot självkostnadsnivå - från 18 000 kr - eftersom det är kort varsel. Resan är tänkt som en klok och ovanlig möjlighet till inblick i hela Palestina-Israel i många av dess aspekter, utan skygglappar, med både njutning och förfäran.

Sabotage mot Gazaflottan

Den humanitära Gazaflottan har utsatts för sabotage. I dag måndag upptäckte dykare vid en daglig inspektion att någon sågat av propelleraxeln på det svensk-norsk-grekiska fartyget Juliano, i hamn i Piraeus.

Situationen är utomordentligt allvarlig. En demokratisk västallierad stat utsätter sedan årtionden ett statslöst folk för kolonisation och ockupation, och intensifierar detta med en blockad och militära angrepp. Övriga västregeringar accepterar detta, och det blir upp till ideella gräsrotskrafter att agera.

När sådana aktivister ordnar sin första flotta angrips de illegalt på internationella vatten och nio aktivister skjuts ihjäl av israeliska kommandosoldater. Övriga kidnappas och åtskillig egendom går förlorad.

När dessa aktivister ordnar sin andra flotta sätter Grekland upp icke-ordinära byråkratiska hinder, extra inspektioner och dylikt. Av allt att döma pressade av Israel, USA och kanske andra regeringar. Israel hotar journalister att inte delta i flottan. Och i dag upptäcks att det svenska fartyget utsatts för sofistikerat sabotage.

SVT väljer att marginalisera nyheten. De lägger den sist i en faktaruta på webben och nämner såvitt jag förstår ingenting i sin nyhetssändning. Övriga medier har det inte alls i skrivande stund på sina hemsidor.

UPPDATERING: Stellan Vinthagen, fredsforskare och flottdeltagare, skriver så här om sabotaget nu i natt: "it is against our passenger boat. It is awful. But it will be repaired in one-two days. No major problem. It only shows how desperate they are. Also the US Boat was sabotaged, with another technique, against the engine function."

Sorgesamt om Mellanöstern

Var och lyssnade på den israeliske journalisten Gideon Levy på Medelhavsmuseet nyligen. Levy är medlem i den ledande tidningen Ha'aretz redaktionsstyrelse och skriver sedan 25 år om konflikten med palestinierna.

Det var fruktansvärt trångt och många tvingades vända i dörren. Mona Sahlin var där. Här är mitt referat från hans svar på Göran Rosenbergs frågor:

* Länge förstod Levy inte hur det stod till med palestinierna. Insikten om att de har ett svårt "trauma på sin bakgård" kom först när han började resa i det ockuperade territoriet. Och det finns nästan ingen som berättar detta för övriga israeler. "Livet på Titanic" är för bekvämt och vällustigt för att man ska orka/vilja bry sig.

* Det har funnits mer brutala ockupationer, men inga där ockupanten varit så självgod och framställt sig själv så mycket som ett offer. Istället avhumaniseras palestinierna.

* Det finns i dag en politisk apati i Israel. En nationalism har ersatt politiken, som kollapsade slutgiltigt kring 2002, när den andra intifadan drog igång. Det var när samhällets civilisationsgrad på allvar prövades, när man skulle behöva kompromissa. 400 000 människor i Israel protesterade mot mördandet i flyktinglägren Sabra och Shatila (som inte ens utfördes av israeler). Knappt 40 personer kommer i dag till protester i Israel...

* Premiärministern Ehud Barak spred lögnen att det inte fanns någon "partner för fred." Sen kom palestiniernas terror. Ridån drogs ned för möjligheterna till fred.

* Israel utmålar sig självt som offer. Lider av hybris - man ser sig som det utvalda folket, som genomlidit allt och därmed nu har gränslösa rättigheter till säkerhet. På bekostnad av andra folk. Nu finns bara två alternativ till förändring:
- antingen en mycket modig politiker. Men sådana saknas.
- eller en "extern jordbävning." (Jag tolkar detta som att USA eller EU skulle sluta stödja Israel och sätta press på dem att avbryta sin kolonialpolitik.)

* Levy ser inget hopp till en positiv förändring inifrån Israel. Det måste komma utifrån. (Men kanske har jag fel, tillägger han.)

* Israelerna betalar i dagsläget inget pris för ockupationen.

* Det var (socialdemokratiska) Labourpartiet som startade ockupationen. Den nuvarande utrikesministern, ultranationalisten Liebermann är på så sätt ett ärligare ansikte på den israeliska makten.

* Apartheidstat. Rasism finns överallt i världen, men i Israel genomsyrar den hela statsapparaten och är djupt institutionaliserad. Israel är en apartheidstat.

* Israel är också en demokrati. Levy själv har aldrig upplevt någon censur mot sin person. Men man har antidemokratiska lagar. En majoritet unga israeler är emot att araberna i landet ska ha medborgarskap. De anser att demokrati betyder majoritetsstyre, inte grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

* Tvåstatslösningen är död och omöjlig numera. Det enda möjliga vägen är en gemensam stat.

* EU:s ledare besökte Israel under Gazakriget 2009-2010, rättfärdigade och ställde sig bakom attacken. De var fulla av beundran inför den israeliska regeringen.

* Israel är en judisk stat. Men vad exakt betyder det? Det finns inte ens någon tydlig definition av vad en jude är. Är det något nationellt/etniskt, eller är det religiöst?

Jag frågade Levy vilken ansvar han ser hos EU och USA om nu den enda möjligheten till förändring ligger utanför Israel. Han svarade inte riktigt, men sa att han inte förstår hur EU-politikerna kan acceptera Israels brott trots att européerna är medvetna om dem och kritiska.

---

Gideon Levys texter kan läsas på engelska på Ha´aretz.

Ett annat tips: Noam Chomsky framträdde nyligen i Köln.

Isande påminnelse om maktens dubbelansikte

Jag gråter i själen och knyter pannan av Uppdrag Gransknings andlösa originalbilder och stadiga söndermalande av statens lögner om Göteborgshändelserna 2001.

Ofattbart! Jag hade ingen aning om att det var så här sjukt. Som vanligt är det bara undersökande journalister typ UG som kan göra en bra verklighetsbeskrivning när en situation är alarmerande, Studio Ett misslyckades i går. Fruktansvärt. Alla borde se det här och förundersökningarna mot polisbefäl borde återupptas för att respekten för lag och rätt ska räddas. En grym minnesbeta om hur tunn civilisationen är. Hur lätt demokratins väktare polisen förvandlas till förtryckets instrument.

Låt gå för att några befäl har fascistiska tendenser och polismän blir rädda, förvirrade och förbannade och tar till övervåld och brutalitet. Men varför fungerar inte ansvarsutkrävandet efteråt? Varför läggs utredningarna ned? Varför förfalskar poliser bevismaterial för att skydda sina brottsliga kollegor? Varför instämde så många internutredare, journalister, och inte minst politiker blint och dövt i polisens/maktens verklighetsbild?

Hans Abrahamsson har visat att militär underrättelsetjänst och säkerhetstjänst tips och instruktioner låg bakom den svenska polisens förmodligen grundlagsstridiga aggression. Det är underkänt att säkerhetstjänsterna inte har bättre underrättelseinformation. Men det är direkt katastrofalt att svensk polis tar radikal ihållande våldsam aktion direkt utifrån dessa partsinslagor.

Sol och strid

Hej.

Here's a raw version of my May 7, 2011, interview w Kyrgyzstani President Roza Otunbayeva. I recommend all folks curious about Central Asia or the intricacies of leading a dysfunctional state to listen. (English.)

Här är reportaget jag satte ihop, som sändes fredagen den 10 juni, 2011, ett år efter att den etniska rensningen i södra Kirgisistan inleddes och svårt undergrävde den civila freden i landet.

Tjo en solig dag på Fjäderholmarna.