Tvåhundraprocentig ökning av fängslade svenska journalister

Det är en svart morgon för pressfriheten och yttrandefriheten. Johan och Martin döms i Addis Abeba inte bara för olaga inresa i landet, som de erkänt, utan också för "terroristbrott."

Ännu har inte påföljden förkunnats, nu är det bara att hoppas på och jobba för att straffet sätts till mindre än sex månader, alternativt att de benådas.

Det är anmärkningsvärt att vår utrikesminister Carl Bildt lagt ansvaret för gripandet på de båda journalisterna, och jämställt det med de tusentals andra svenskar som grips för brott världen över varje år. (Hittar inte nu någon direkt källa på att de liknats vid konsulära ärenden, men många bedömare uttrycker det så.) Att Bildt inte förstår eller vill låtsas om det uppenbara - att journalister behöver särskilt skydd eftersom de såsom sökare av obehagliga sanningar är särskilt utsatta - är iögonfallande.

I en större analys av ansvaret faller sökarljuset på det civilisationsfientliga "kriget mot terrorismen," som USA lanserade 2001 och vilket gett förtryckarregimer världen över möjlighet till carte blanche vad gäller hårda tag mot kritiker, så länge de i de mest svepande motiveringar kan hävda att de bekämpar terrorister. Det är just den etiopiska terrorlagstiftningen som sedan två år öppnat kranarna för en inskränkningar i pressfriheten i landet.

Nu måste regeringen sätta in både direkta insatser i fallen med Isaak, Persson och Schibbye - rättshjälp, stöd i fängelset - och utöva reella påtryckningar på regeringarna som håller dem fångna.