torsdag 29 oktober 2009

Jag stannar november ut

Efter mycket tankar har jag kommit fram till att jag försöker stanna här som nyhetschef i en månad till.


Jag har just varit förbi visumstället och de sa att det går att förlänga visumet, och jag har därför bokat om flygbiljetten till lör 28 nov.


Det är fruktansvärt svårt och jobbigt och motbjudande att jobba här men jag tror jag att jag fått nåt slags unik chans att göra nytta i landet.


Kom fram till detta efter en sen middag i går med en bulgarisk kompis här. Det kändes så himla skönt att vara på väg hem, jag har ju varit förtvivlad i omgångar varje dag hittills här, och såg fram emot att åka hem och vila ut och jobba på det jämförelsevis paradisiska SR Gotland. Andas frisk luft etc.


Men Stanislav menade att vila kan jag göra sen. När fågeln landar på axeln gäller det att ta den, enligt nåt bulgariskt ordspråk. Jag har fått "unprecendented access" in här på kirgisiska statsradion. I stort sett allting är visserligen oklart och problematiskt, inklusive censursituationen, men det har hittills verkat som att det går att hantera, att framgångsrikt kämpa för yttrandefrihet (se tidigare inlägg här).


Han menade att jag borde stanna för Kirgisistans skull, och för min egen. Kanske ville han bara ha någon att göra yoga med på morgnarna.


Iaf kände jag nånstans att jo varför inte stanna en månad eller två. Och nämnde det för radiochefen i morse och hon sa att kan du inte bara ta vanlig anställning hos oss? I alla fall en månad. Som chefredaktör på nyheterna och aktualiteter. Då får hon också mer tid att hitta en lokal kandidat, eftersom min företrädare sa upp sig i förrgår.


Det känns fortfarande snurrigt och obekvämt, men också bra. På fyra veckor till får jag tid att organisera lite - införa scheman, listor på kontakter, källor. Kanske befria radion från de värsta medarbetarna och anställa nya. Eller vinna över dem till min sida - eller hitta bra kompromisser.


Ska försöka vara lugn och glad, räkna med kaoset och allt onödigt jobb och meningslöshet som väller över en här som en del av utmaningen, som något jag sagt ja till att utsättas för från början, och koncentrera mig på de positiva delarna. Vara proaktiv. Bla bla.

1 kommentar:

Kalle Kniivilä sa...

Det är bara att gratulera radiolyssnarna i Kirgizistan! Tur att du är fri att ändra dina planer på så kort varsel...